Svenska Bassetklubben

Nordöstra lokalavdelningen

 

Basset Bleu de Gascogne

 

Ursprungsland: Frankrike

Användning: Till drevjakt. Ibland till spårning. Lika mycket som ensam drivare som i pack. Hunden föredrar byten som kanin och hare. FCI indelning:Grupp spårhundar sekt. 1 ,3 liten spårhund. Rasen återskapad i slutet av 1800 talet av jägare från West. Generellt utseende: Verkligt typisk basset, liknande den större rasen han härstammar ifrån. Mycket substans, men utan att vara för tung. Viktiga proportioner: Storlek/kroppslängd ca:5/8. Bröstdjup/storlek: Ca:2/3.

Karaktär/uppförande: Mycket fin näsa. Aktiv livlig och smidig. Intensiv i sitt jaktsätt, begåvad med ett vackert ylande skall. Vänlig, trevlig och glad hund. Behöver motion och lek.

Huvud: Skallen sedd framifrån, något välvd och inte för bred. Nackknölen är markerad sett ovanifrån. Bakre delen av skallen är i avsmalnande form. Främre delen fyllig. Stopet knappt markerad.

Ansiktsregionen: Nosknappen svart, stor och näsborrarna välöppnade. Nosen samma längd som skallen, stark, välvd nosrygg. Läppar rätt hängande, väl täckande nedre tandraden ger fronten av nosen en fyrkantig profil. Mungiporna är väl markerade, utan att vara lösa.

Kinder: Torra, skinnet kan ha ett eller två veck.

Bettet: Saxbett, framtänderna i rät vinkel mot käkar .

Ögon: Ovalt formade, djuptsatta. Bruna med vänligt, milt och lite sorgset uttryck.

Öron: Karaktärisk för "Blue", tunna, inåtvridna, slutande i en spets och måste minst sluta bakom noskanten, örat är smalt vid fästpunkten, vilken är i höjd med ögonlinjen.

Hals: Ganska lång, lite välvd, utvecklat halsskinn utan överdrift.

Rygg: Lång väl sammanhållen.

Länd: Kort, ibland välvd.

Bakdel: Lättsvängd.

Bröst: Rymligt, vältilltaget i längd, kommer nedanför armbågenslinje. Bröstbenet ganska framträdande i fronten och väl utdraget bakåt.

Revben: Ganska välutvecklade.

Flank: Ganska djup.

Svans: Grov i fästet, stark. Bärs sabelfonnad, ibland kan det finnas en del längre och strävare, lätt utstående hår (som ett rågax) på, svanstippen. I vila måste svanstippen nå ner till marken.

Framställ/helhetssyn: Starka framben lätt vridna, kan tolereras upp till medelvridna.

Framställ/skuldra: Muskulös utan att vara tung, ej rak.

Framställ/armbågar: Mycket nära in på kroppen.

Framställ/fot: En lätt utdragen oval, torra tår och täta. Trampdynor och klor svarta.

Bakställ/helhetssyn: Bakifrån, en vertikallinje som går från en punkt på bakdelen, genom mitten av benet, hasen, mellanbenet och tassen.

Bakställ/lår: Långt och muskulöst.

Bakställ/hasen: Stor, lätt böjd, något nedhängande.

Bakställ/mellanben: Kort och starkt.

Skin och hud: Inte för tunn, smidig, svart eller kraftigt fläckad av svarta fält. Aldrig helt vit. Hårlösa områden eller svarta.

Päls: Färg. Helt fläckad (svart o. vit) ger en skifferblå effekt. Markerad eller inte, med mer eller mindre framträdande svarta fält. Två svarta fält är vanligen placerade på vardera sidan av huvudet, täckande öron, runt ögon och slutar på kinderna. De får inte mötas mitt på huvudet. De lämnar en vit intervall (bläs) i mitten i vilken det oftast finns en liten ovalformad svart spot (fläck), är typiskt för rasen. Två mer eller mindre klara tanmärken ovanför ögonen, ger en speciell effekt. Tanfärg finns också på kinder, läpparna, insidan på öronen, på benen och under svansen.

Hårlag: Kort, halvtjockt och tätt.

Storlek: Mankhöjd hane + tik 34-38 cm

Fel

Huvud: För bred och platt skalle. För högt ansatta, breda, tjocka eller runda öron. Runda eller klotrunda ögon.

Hals: Kort hals.

Kropp: Lång, mjuk topplinje, (substansfattig) avsaknad av massa, uppdragen buklinje, platta revben och högburen svans.

Framställ: Raka skuldror, krokiga handlovar, överknöckliga, utåtvridna annbågar och svaga handlovar.

Bakställ: Kobent eller hjulbent sett bakifrån.

Päls: Kort (mjukt) och tunt.

Färg: Tan för blek.

Mentalitet: Timid, blyg eller skygg.

Diskvalificerande fel: Avsaknande av rätt typ, för lång kropp, alltför krokiga framben (mer än semi) Deformerade revben (avsaknad av buklinje) Ljusa ögon. Prognotism. Allvarliga anatomiska fel. Synbara defekter. Rädd eller aggressiv. Annan päls än den föreskrivna i standarden N.B. Hanhundar måste ha två normalt belägna testiklar.